Tröskelträning är egentligen inte den tuffaste träningen man ger sig på - i alla fall inte om man är vältränad, fast jag är långtifrån den nivån nu. Dagens intervallpass med tre minuter långa tröskellöpningar var riktigt, riktigt jobbigt. Men vi tar passet från början.
Startade med tio minuters uppvärmning. Med långsam löpning i stigning hann jag fram till Våmb, eller 1.760 meter löpning hemifrån. Jag sprang som så ofta annars på järnvägsbanken västerut. En bra sträcka som bjuder på en lång och seg uppförslutning. Efter Våmb var den asfalterade banken ordentligt slaskig, och det var naturligtvis precis då som de hårda tröskelintervallerna skulle starta. Det var bara att bita ihop och ge vad man kunde.
Enligt träningsprogrammet jag följer skulle varje intervall vara tre minuter lång och följas av 20 sekunders återhämtning. Fyra intervaller skulle det bli sammanlagt, och pulsen skulle hålla sig i zon 4 (för mig 159 - 167 bpm). Min egen bedömning om min tröskelzon är att den ligger mellan pulsintervallet 155 - 165 bpm, så jag skulle nöja mig med att vara där.
Körde igång med den tuffa delen och kände redan på den första intervallen hur jobbigt det var. Fötterna var snart blöta av allt slask och jag parerade så gott jag kunde för att inte springa där det var som allra värst. Stred mig sedan igenom alla fyra intervallerna i kamp mot min hjärna som skrek stopp. Andhämtningen var helt galen, jag lät som ångloken som en gång i tiden stånkat fram på samma bana, och pulsen låg i stort sett hela tiden i zon 4, alltså fem slag högre än vad jag själv tyckte mig behöva. Medeltempot i intervallerna låg mellan 4:25 - 4:52 per kilometer och de 20 sekunderna av återhämtning gav inte mycket av den varan. Mitt "trygga tröskeltempo" ligger nog runt 5 minuter per kilometer just nu.
Det var jäkligt gött när tröskelbiten var över efter drygt 13 minuter. Fick årsbästa på 3 kilometer med tiden 14:41 (4:53-tempo i snitt). Avslutningen på passet blev nedvarvning och återhämtning i form av gång och långsam jogg. Fick totalt ihop 6 kilometer och snittade dessa i 5:22-tempo. Totalt 76 höjdmeter upp och lika många ned. Bra att komma ut ur bekvämlighetszonen ibland. I morgon väntar styrka på gymmet och en dryg halvtimma på crosstrainern. När söndagen är här är det dags för långlöpning igen. En stillsam sådan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar