onsdag 14 oktober 2015

Varför gick det inte så bra i Hässelbyloppet?

Jag vill först och främst säga att rubriken är klart missvisande! Det GICK BRA i Hässelbyloppet, Stockholm!!! Det gick dessutom mycket bättre än vad jag först förstod där och då och ett par dagar efteråt. Det är nu - efter min analys - som jag förstår hur bra jag egentligen sprang i söndags.

Ni har väl läst mitt inlägg som jag skrev samma dag jag sprang loppet. Om inte - gör det innan du läser vidare här... [LÄNK TILL INLÄGGET]

Har du läst inlägget nu? Okej - bra! Då kan du läsa vidare här så jag ska försöka bena ut vad det var som gjorde att jag upplevde loppet negativt och varför jag trodde det gick så dåligt. Jag kommer att frossa i fakta men startar med den känslomässiga delen och fortsätter sedan med just fakta och annat. Jag kommer att jämföra en hel del med mitt rekordlopp i Oslo, Sentrumsløpet, som jag sprang den 25 april i år - och där jag satte mitt nuvarande personbästa på 10k (44:43).

KÄNSLAN I LOPPET: Jag kände mig i bra form redan innan start. När det bar iväg såg jag flera gånger på pulsklockan att den förväntade kilometertiden låg på 4:10/4:15min, och det tempot var inga större problem att hålla. Jag ville verkligen fortsätta där, men vi var många som sprang och det var som sagt en viss trängsel på de smala gång- och cykelbanorna och de ännu mindre parkvägarna. Jag kände att jag hade styrkan att hålla upp mitt höga start-tempo ett bra tag, men det upplevde nog inte alla - för stora klungor bildades och det gjorde att tempot minskade något. Det blev frustrerande och förutom att jag upplevde att jag tappade i fart så samlades en del negativa tankar mitt i all trängsel. Det i sin tur gjorde att jag tappade energi och ork, å sen var allt inne i en slags negativ känslospiral. Vid 5-kilometerspasseringen inträffade något som tydligt avgjorde loppet till min nackdel. Jag tittade på pulsklockan och den visade ca 22:35 i tid - vilket jag jämförde med mitt lopp i Oslo, då jag minns att jag hade den officiella tiden 22:02 vid 5-kilometerspasseringen där. Jag hade alltså redan tappat mer än en halvminut. Jag minns ju också att banan i Oslo var betydligt tuffare i början (42 meter höjdökning/22meter höjdminskning där, mot 17 meter höjdökning/31 meter höjdminskning här). Tankarna om ett personbästa spolades snabbt bort av alla dessa nya negativa tankar som dök upp efter fem...

Som jag skrev i mitt inlägg på En mil om dagen! samma dag, så såg jag hur tiderna blev allt sämre på varje kilometer mellan fem och åtta. Mina tankar om att det inte skulle bli något personbästa blev helt och hållet cementerade, men jag ville ändå njuta av loppet och göra mitt allra bästa i situationen. Men som sagt - att det skulle bli någon riktigt bra tid hade jag släppt vid det här laget. Mina negativa tankar hade effektivt uteslutit det. De två sista kilometrarna var helt okej och jag brydde mig inte längre om att det var folk i vägen. Vid 9k-markeringen förstod jag att jag ändå inte låg så dåligt till. Jag tog i lite till för att åtminstone kanske kunna göra en bra tid - och när det bara var sexhundra meter kvar insåg jag att det faktiskt fanns en liten, liten chans till personbästa. Jag testade att öka ytterligare men det fanns inte så mycket ork kvar för att göra det. När jag kom in på idrottsplatsens snabba löparbanor blev det riktigt trångt igen och näst intill omöjligt att ta sig förbi de som var framför mig. Efter sista kurvan lyckades jag dock tränga mig fram och kunde öka tempot rejält in i mål - men det räckte inte riktigt till något personbästa...

Jahapp, det här var alltså hur jag upplevde loppet, hur jag kände och varför jag kände det. Hade jag vetat det jag vet nu - då hade det förmodligen blivit ett helt annat utslag. Hur då, undrar du kanske? Jo, därför att mina negativa tankar visade sig inte bara grunda sig på frustrationen över många löpare på små vägar, utan även på en del avgörande faktafel. Och dessa fel har jag bara mig själv att skylla... Vi börjar med ett helt avgörande!

FAKTA: Har tagit fram officiella fakta från loppen samt jämfört olika fakta i Garmin Connect (programmet som tar emot uppmätta fakta från pulsklockan). När jag sprang jämförde jag tider i huvudet med mitt rekordlopp i Oslo. Vid fem kilometer i Hässelby/Stockholm mindes jag att jag hade sprungit mina första fem kilometer i Oslo på officiella 22:02! FEL: Jag sprang mina första fem på 22:41. Det var mina sista 5k i Oslo som jag sprang på officiella 22:02. I Stockholm sprang jag mina första 5k på officiella 22:33 - alltså 8sek snabbare än i Oslo... Tänk om jag vetat det i söndags! Vid 5k på pulsklockan var tiden 22:47 i Oslo och 22:19 i Stockholm. Det är hela 28sek bättre än i Oslo! Mina negativa tankar framkallades alltså av mitt dåliga minne och rena faktafel. Tänk om jag vetat det...

Jag upplevde ju också att jag var betydligt långsammare i Stockholm än vad jag var i Oslo mellan fem och åtta kilometer. När jag jämför med mina tider i pulsklockan så ser jag att jag sprang de tre kilometerna på 13:16 i Oslo och på 13:59 i Stockholm (43sek långsammare i Stockholm). Inte så illa som jag trodde alltså och min tid vid 8k var 36:03 i Oslo och 36:18 i Stockholm. Totalt sett hade jag alltså inte tappat alls så mycket tid i loppet som jag trodde. Jag låg alltså bara 15sek från min personbästatid med två kilometer kvar i Hässelbyloppet. Tänk om jag förstått det där och då!!! KLANT, säger jag... Jag visste ju att Hässelbyloppets två sista kilometer var betydligt flackare än de i Oslo. Men istället var skallen fylld med en massa negativa tankar om hur dåligt det hade gått så här långt och det påverkade ju naturligtvis orken...

Något annat helt avgörande var distansen jag sprang. Båda loppen var kontrollmätta till 10k men i Oslo lyckades jag "springa snålt" - fråga mig inte hur. Där var vi också många löpare men vi sprang på stora öppna avstängda gator och det var långtifrån så trångt som i Hässelby/Stockholm. Jag antar att jag kunde hålla en bättre linje i Oslo (slapp göra omvägar vid omspringning) då den sammanlagda distansen där, enligt pulsklockan, "bara" blev 10,02k mot 10,10 i Stockholm. Om distansen stämmer i jämförelse enligt pulsklockan så sprang jag alltså 80 meter längre i Stockholm (vilket tog 13 sekunder längre tid).

Intressant är också att se att jag sprang precis lika fort i båda loppen. Medelhastigheten var 13,4 km/h eller 4:28-tempo. Den sista hela kilometern i pulsklockan gick i 4:08-tempo i båda loppen - men jag tror att jag hade kommit under 4-tempo om det hade varit mer plats på idrottsplatsen de tvåhundrafemtio sista i Stockholm. Min högsta uppmätta hastighet i Oslo var 21,3 km/h mot 22,3 km/h i Stockholm. Båda vid målgång.

SAMMANFATTNING: Den dåliga känslan jag bar med mig i loppet berodde dels på omständigheter jag inte kunde påverka (trängsel), att jag hade så himla dålig koll på hur jag låg till i jämförelse med mitt rekordlopp i Oslo och alla negativa tankar som for runt i huvudet.

LÄRDOM: Dels så måste jag acceptera att det är trångt på vissa lopp. Särskilt på de loppen där jag känner att det finns en chans för personbästa. Kan jag träna mig ytterligare lite starkare så kommer jag orka att ta mig förbi även större horder av löpare men framförallt måste jag acceptera hur det är och tänka bort att det är trångt. Måste våga använda de "vassa armbågarna" bättre och inte falla in i långsam lunk när jag hamnar bakom de som springer lite lugnare. Sen ska jag ju självklart ha klart för mig hur jag ligger till i loppet om jag försöker persa. Det duger inte med att tro att man ligger före eller efter personbästafart. Sånt ska jag veta! Även om jag normalt inte jagar personbästa så känner jag nu en sån revansch-hunger - så nästa 10k ska helst vara ett lopp med lagom många deltagare (och en flack bana?).

Efter att ha tagit fram alla fakta, och landat i tankarna runt loppet, så vet jag att det inte var ett så tokigt lopp i Hässelby/Stockholm ändå. Det var mer tillfälliga och olyckliga omständigheter som bidrog till en halvtaskig känsla och ett uteblivet personbästa. Det känns riktigt bra att fått svar på det här och även konstatera att jag sprang lika snabbt som i rekordloppet i Oslo men med en lägre ansträngning. På Borgskalan angav jag 18 i Oslo och 16 i Stockholm. Försökte hitta ytterligare positiva saker från loppet i går. Som t ex att jag fick plats 13 av de 93 löpare som var födda 1962 - och som fullföljde loppet. Det var väl inte så illa?

Vetskapen om hur bra det egentligen gick har gett mig ett gott självförtroende om att jag faktiskt kommer att bli snabbare på milen nästa år. Min träning i höst och vinter tror jag mycket på där intervaller och backar kommer ge en hel del. Jag tror dessutom att mina lågpulspass ska ge mig bättre förmåga att klara av långa löpningar. Målet där är 35 kilometer sammanhängande jogg innan 2017. Att kunna springa 3 mil under 3 timmar och 20 minuter är ett annat mål...

Fakta samlade från Hässelbyloppet och Sentrumsløpet. Hämtat från Garmin Connect.
Jag vill påminna om att pulsmätningen verkar ha blivit störd på något sätt i senare halvan av Hässelbyloppet - så medelpulsen ska troligtvis ligga något högre. De första fem kilometerna låg medelpulsen mellan 151-157bpm (snitt 155).  Gissningsvis landade min medelpuls för hela loppet runt 155-160bpm.
Dessutom visar siffrorna att jag inte rört mig hela tiden i Hässelbyloppet - vilket också det är fel.
Även här tycks Garmin Connect spökat till det lite... 






torsdag 1 oktober 2015

Nytt träningsupplägg från 1 oktober 2015

Dags för ett nytt upplägg! Ett nytt träningsupplägg... Eller, ja, nästan nytt. Men jag tycker att det är lite mer än bara en justering så jag väljer att kalla det för "ett nytt träningsupplägg" trots allt. Målet för 2016 är att jag ska bli mer uthållig (klara jogga 35k i ett svep), och kanske bli lite snabbare på kortare distanser (5k, 10k och halvmara) på köpet - men DET är inget uppsatt mål. Men vi tar en repetition från bakgrunden till det förra upplägget först:

"När jag gjorde konditionstestet den 12 oktober 2014 blev jag medveten om en del skillnader från testet jag genomförde den 28 mars samma år. T ex att jag blivit uthålligare. Detta faktum hjälpte mig att få fram mer rättvisa värden. Mitt konditionsvärde (VO2max) hade gått upp från 47.2 till 55.8 ml/Kg/min, maxpulsen mättes från 175 bpm (mars) till 185bpm och jag hade förbättrat mig en del runt mjölksyratröskeln (bildas inte lika mycket laktat/mjölksyra vid högre puls och ansträngning). Rådet jag fick med mig nu är att jag ska fortsätta att träna som tidigare men med extra fokus på lågpulsträning (A1-zonen), där jag även ska träna långa pass i de nedre delarna av zonen...

Mina pulsnivåer i de olika zonerna är som följer:

A1 -   125-145bpm (laktatnivån under 2mmol på testet)
A2 -   146-159bpm (laktatnivån mellan 2-3mmol på testet)
A3 -   160-167bpm (laktatnivån mellan 3-4mmol på testet)
A3+ - 168-185bpm (laktatnivån mellan 4-13,2mmol på testet)






A1-träningen ska alltså anpassa kroppen till att kunna springa snabbare men med bibehållen låg puls och låga mjölksyrenivåer. Målet är att "högerförskjuta" laktatkurvan, dvs att laktatkurvan tar längre tid på sig innan den skjuter i höjden. I dag kanske jag kan springa 11-12 km/h (5:27-5:00-tempo) med en puls på 145bpm och en laktatnivå runt 2mmol. Med mer fokus på träning i A1 (gärna långa pass i nedre delen, 125-135bpm), kommer kroppen förhoppningsvis tränas till att kunna springa allt snabbare med samma låga puls och låga mjölksyrenivåer. Det vore häftigt att klara det!





Olika typer av löppass: Intervall, Tempo, Distans och Tröskelpass

Tröskelträning eller VO2max-träning samt intervaller - räkna ut fart.

Liten riktlinje för fart för (obs - hög skaderisk; känn efter ordentligt innan):
-vVO2max-fart: Ca. 3.40-tempo (korta intervaller, 30/30 ökas på sikt till 60/60 och 180/180sek)
-VO2max-fart: Ca. 4:05-tempo.
-Tempolöpning: Ca. 4:20-4:30-tempo i 10-40min (även som intervaller).
-Tröskellöpning: Ca. 4:30-4:40-tempo (eller känslan mittemellan bekvämt och obekvämt snabbt för dagen) i minst 25min eller 3x10 min (155-165bpm).

Sök gärna inspiration från olika träningsprogram för löpträningen. T ex HÄR eller HÄR."

Så! Nu har jag ju inte gjort något nytt konditionstest och jag har väl egentligen inga planer på att göra det förrän om nått år eller så. Mitt "nya uppläggs" största förändring är att jag siktar på fler pass än tidigare och på fler pass i backar. Jag kommer också jobba mycket mer med att anpassa löpningen till vad jag känner att jag klarar av för dagen och veckan. Inga måsten! Inga krav om att följa nedanstående träningsupplägg ens. Den är bara en vägledning, inget krav, ingen belastning...

Målsättningstempo: 5k/4:10 (20:50), 10k/4:23 (43:50), HM/4:40 (1.38).
Exempel på intervaller/tempo:
400m - 3:58-tempo
800m  - 4:06-tempo
1200m - 4:13-tempo

5k/400m-1200m. 10k/800m-1200m. HM/1000m-3000m.

Mitt nya grundtränings-upplägg, på ett ungefär (alltid 10-15min uppvärmning + lika lång nedvärmning vid intervallpass och backpass).

Arbetsvecka som normalt är planerat med helgjobb:
  • Distanslöpning, cirka 45-90min. Lugn löpning (A1). Gärna kuperat på småstigar i skogen (trail). Hoppa över detta pass till förmån för vila om efterföljande intervallpass är tänkt att köras som "väldigt hård träning".
  • Intervallpass. Inriktning på lite längre intervaller (3-10st/700-1200m) som tempoträning med en bit snabbare än måltempo för 10k (nära VO2-maxfart). Sikta på snabba 5k ibland (runt 85 % - 90 % av maxpuls - 157-167bpm) eller norska 4x4-intervaller i VO2-maxfart (tufft). Variera intervallerna från gång till gång. Det finns massor med idéer om hur ett intervallpass kan se ut. Känn efter vad som känns bra för dagen. Gör det som känns roligt. Varje gång! Ta kortare intervaller om det känns bättre.
  • Löpning i backe/korta intervaller. Korta och snabba intervaller i backe. Variera antal, längd och fart från gång till gång.
  • Styrketräning. (1-2 pass på gymmet eller hemma).

Den andra veckan:
  • Distanslöpning, ca 120-150min. (Lugn löpning i låg A1, 122-132bpm eller 127-137bpm).
  • Intervallpass (korta/snabba). Inriktning på korta intervaller i vVO2max-fart och VO2max-fart (tufft), 15-180sek. Variera upplägget så mycket som möjligt från gång till gång. Var inte rädd för lång vila mellan intervallerna ibland. Kör hårt (!) utan risk för skada.
  • Eventuell Distanslöpning, ca 45min. Lugn och fin löpning. Trail om det inte blev av förra veckan. Vila om det behövs!
  • Löpning i backe/långa intervaller. Jogg/löpning i lång uppförsbacke 8-35min (Alphyddevägen, Bergvägen, Strupen eller Lerdalavägen) som ett intervallpass 500-1500m/1-5 repetitioner. Uthållighetsträning. Ta det lugnt. Låt inte pulsen gå över 85 % av max (157bpm) när intervallen blir längre än 500m (är intervallen 500m kan man ev. trycka på lite mer beroende på lutning).
  • Styrketräning. (1-2 pass på gymmet eller hemma).

[Målet är att göra samtliga pass på en två-veckors-period, men nödvändigtvis inte exakt i ovanstående ordning. Flera pass kan göras samma dag för att skapa fler vilodagar men undvik köra löpning två pass samma dag eller två dagar i rad. Känn efter vad som passar bäst. Hoppa över pass om kroppen behöver vila. Med detta upplägg blir 85-90 procent av löpningen relativt lugn (max 80 % av maxpuls) - resten tuff.]

Alternativa träningspass. Byt ut något av ovanstående pass vid behov eller när det känns rätt och kör något av dessa pass istället: Cykling (A1), Simning (lugnt eller intensivt), Skidgång (A3/A3+), Crosstrainer, Stakmaskin eller Skidåkning (längdskidor/rullskidor). Finns tiden och orken är det ju bara att köra på utan att byta ut nått pass...


Inför/efter ett lopp/tävling blir det lite annorlunda träning (samlad erfarenhet)...

Med start tre veckor före ett lopp/tävling:
  • Lätt löpning, cirka 50-60min.
  • Intervaller, 15/15, 30/30 eller 60/60-intervaller.
  • Långpass, cirka 90-120min. Pulsstyrt (125-135bpm).
  • Styrketräning. (1-2 pass på gymmet eller hemma).

Två veckor före loppet:

Nu ska man börja att vara lite "vardagsmotionslat" fram till tävlingen/loppet.
  • Löpning i backe. 30/30-intervaller.
  • Distanslöpning, nån dryg timme i behaglig fart.
  • Snabbdistans! 5k i aktuellt måltempo eller "behagligt ansträngande" tempo. Glöm inte uppvärmning och nedvarvning...
  • Styrketräning. (1-2 pass på gymmet eller hemma).


De sista dagarna före lopp/tävling:

Fortsätta vara "vardagsmotionslat" fram till tävlingen/loppet.


  • Fem/sex dagar före lopp - Intervaller. 2+4+6min med 2min aktiv vila efter varje.

  • Fyra/fem dagar före lopp - VILA

  • Tre dagar före lopp - VILA eller kör längdskidåkning/Rullskidor/Stakmaskin. Inte alltför intensivt. Spara benen.

  • Två dagar före lopp - Lite lätt jogg. Bara för att väcka kroppen lite. Ta gärna 4st 30/30-intervaller i måltempo för aktuellt lopp mitt i passet. Känn efter vad som blir bäst. Vila istället om så behövs...


  • En dag före lopp - Löpband 1 % lutning. 2min uppvärmning, öka sedan succesivt; 2min 10km/h, 2min 12km/h, 2min 14km/h, 2min 16km/h, nedvärmning 2min + styrketräning. Ett kort HIT-pass.

  • Tävlingsdag - Uppvärmning ca 5-15min. Lugn löpning, 1-2k inkl tre till fyra stegringslopp (50-100m). Tävling: STARTA LÅNGSAMT DE FÖRSTA 100! GE ALLT - MED EN BEHAGLIGT PLÅGSAM ANSTRÄNGNING RESTEN AV LOPPET!!! (Bra om man kan hålla sig under 160bpm första halvan av loppet och sen öka på?)


  • Dagen efter - Cykling ca 30min + eventuell Styrketräning (ganska lätt) på gymmet eller hemma.

Veckan efter en ansträngande tävling:

Grundträningsupplägget eller nedanstående
  • Lätt löpning, minst 30min. (A1, 125-135bpm).
  • Distanslöpning, 40-90min. Vad som känns bra för dagen.
  • Distanslöpning (backe/intervall), minst 30min. Kör på så som känns rätt för dagen. Gärna i backar och med några intervaller om orken finns.


Ovanstående träningsupplägg är högst personlig, men kan säkert användas av fler än mig. Upplägget kommer att justeras alltefter den erfarenhet jag får med mig.

    SENAST UPPDATERAD: 2016-02-03 kl 23:20